Hur sov man förr?

Man kan studera bouppteckningar utifrån väldigt många aspekter, som hur rika/fattiga ens förfäder var, vilka släktingar de hade som ärvde dem, vilka de var skyldiga pengar samt detaljer kring deras egendom som om de ägde mark, hus eller djur. Ibland kan man också förstå vilka grödor de odlade. Andra spännande aspekter är vad de hade för husgeråd, vilka böcker de läste och vilka kläder de bar. Någon som jag tror är rätt ovanligt att studera är just hur man sov förr.

Jag har inför en artikel i AnKnytningen, Nyköpings-Oxelösunds Släktforskarförenings medlemstidning om min morfars förfaders ättlingar djupdykt i ett gäng bouppteckningar från 1700- och 1800-talet. Som en bieffekt av detta har jag hittat ett gäng spännande noteringar som jag tänkte dela med mig av.

I få av bouppteckningarna beskrivs vilka rum som fanns och var möbler var placerade. Sällan hade man särskilda sovrum utan man sov i de rum som fanns, i mindre gårdar sov man enbart i dagligstugan.  Man delade ofta säng med andra familjemedlemmar, både för att det var yteffektivt och för att man lättare höll värmen så. Många sov halvsittande, vilket ansågs vara hälsosamt för kroppsvätskorna. Det håller dessutom håller luftvägarna fria, vilket är vara bra om man led av tuberkulos eller någon andra lung/luftvägsproblem. Före modern tid verkar det som om man sov i två omgångar, först den ”döda sömnen” före midnatt och sedan efter ett tag av vakenvila den ”andra sömnen” eller ”morgonsömnen”. På så sätt delade man upp sin sömn i två fyra timmars intervall och däremellan slumrade man, umgicks och såg till att det fanns ved i brasan. I en värld utan elektriskt ljus, gatljus, tv och internet gick man till sängs betydligt tidigare och var alltså mer styrd av när dygnets ljusa timmar inföll. Om detta ger oss bouppteckningarna inga besked, men däremot får vi reda på en del kring sådant som sängar, täcken, kuddar, lakan och nattkläder.

Låt oss börja hemma hos bonden Anders Nilsson som avled 1795 vid gården Nykvarn om 1/2 mantal i Bettna. På gården bodde Anders, hustrun Brita, samt barnen Per, Erik, Carl, Gustaf och Gabriel samt pigan Brita Stina Jansdotter.

Där fanns 1 ståndsäng och 3 andra sängar. Det är lite oklart vad en ståndsäng innebar men troligen betyder det att den var fristående och stod på fyra ben och därmed inte väggfast som förr var så vanligt. Ett annat kännetecken var att ståndsängen hade höga kanter som kunde hålla madrassen på plats.

Förutom sängen så fanns i boet en fjäderkudde, en madrass stoppad med halm, en rya och 1 lakan av blagarn. Antingen har man i bouppteckningen bara upptecknat den dödes sängkläder eller så sov barn och piga utan kudde, madrass, täcke och lakan. Det senare är nog inte så troligt.

Bland Anders barn gör jag ett nedslag hos dottern Anna som dog nio år senare som bondmora i Lilla Vedbo även det en gård på 1/2 mantal i Bettna. Här får vi en lite mer detaljerade beskrivning över familjens sovförhållanden

1 säng med tak och förhänge med randig lärft.
1 skottsäng (ensäng som rullas ut, oftast sänglåda under en annan säng)

2 kuddar med älgsbrudd (älghår)
1 kudde med björnmossa
1 kudde med fjäder
2 kudddar med vassvipp (toffsarna av rörvass)

1 bolster med ospritad fjäder
1 bolster med älgsbrudd

2 halmmadrasser

1 stickat rutigt sängtäcke
3 nockade rya täcken (täcken med långa hängande trådar för att skapa en uppvärmd luftspalt)
2 kluttäcken (tras- eller lapptäcken)

4 blagarns lakan (vävd av spunna blånor av lin, kan i dess sämre former vara grovt som säckväv)
1 entråds lakan (vävd av enkla trådar av ull)

1 klädd fäll
1 oklädd fäll

Man man också kan jämföra det med brodern Anders Anderssons bouppteckning 1821 från torpet Västerlund i Bettna. Vid dödsfallet bodde Anders och hans hustru Maria ensamma vid torpet.

1 säng med omhäng
1 älgsbruddsbolster
1 stickat täcke
1 entrådslakan
1 blågarns lakan
1 lärfts lakan (lin vävt med tuskaft)

Här hade man alltså stoppat bolstret med älghår, någon kudde nämns inte, men däremot tre (olika sorters) lakan, där entrådslakanet var det finaste för nattgäster, lärften av lin var av mellankvalitet och blågarnslakanet troligen det grövsta, det lakan man hade till vardags.

Hos Anders dotterdotterdotter Anna Catharina Cederholm som avled 1851 som mamsell i Öregrund finner man en del spännande saker. Nattkläder börjar omnämnas och man har även rullgardiner för att hålla ljuset ute ur sovrummet. Förutom dun har man i detta hushåll även renhår som stoppning i sina kuddar och istället för säng så är det utdragssoffa som gäller.

1 utdragssoffa
1 dunbolster
4 dunkuddar
1 madrass med halm
4 renhårskuddar
3 täcken
3 par lakan
3 par örngott
3 rullgardiner
6 nattmössor
1 nattröja
diverse negligéer

Tittar man i Anders dottersonson skolläraren Carl Peter Björks bouppteckning i Piteå 1882 hittar man några nymodigheter, som en nattstol och två olika sorters ”nattkläder” i form av nattsärk och nattkappor. Antalet lakan och örngott har ökat så det inte längre står i proportion till antalet sängar.

1 Nattstol
1 Nattsärk
6 nattkappor
4 bolster
18 lakan
18 örngott
2 vita täcken
1 fäll med täcke
3 stoppade täcken
1 säng

Låt oss avsluta denna sängexposé hos Anders dottersonson Johan Gustaf Ek som dog 1877 i Torp, Västernorrland. Han titulerades orgelbyggardirektör och i bouppteckningen förtecknas följande med sänganknytning:

6 bolster
6 större kuddar
6 mindre kuddar
12 sängtäcken
3 filtar
5 sängfällar
25 par lakan
16 örngott
4 vita sängtäcken

2 Imperialsängar (en på längden utdragbar säng med hög huvudgavel och lägre fotgavel, huvudgaveln mot väggen)
8 Gustavianska sängar (en säng med en på bredden utdragbar sänglåda, därför ofta kallad dragsäng, långsidan mot väggen)

3 nattduksbord

1 nattsärk

Det man kan se är att familjen haft många barn och att man inte satte så stort intresse i bouppteckningen om vilka material de olika sängkläderna var gjorda utav.  Även här nämns väldigt många lakan och örngott jämfört med sängar.

 

 

 

 

Annonser

Brott och straff – Arrestanter och fångar vid Nyköpings slott 1760

800px-NykopingsHus_hus_3_Galdstugan

Eftersom slottsfångarna enligt en skrivelse från 1737 skulle ”njuta underhåll” om 4 öre silvermynt per dag så bokfördes fångarna i länsräkenskaperna. Detta är idealiskt eftersom många äldre fångrullor är förkomna. Förteckningen över fångar på Nyköpings slott finns övergripande i Landsboken (som har filmats av Arkiv Digital) och med verifikationer i verifikationsbandet. För Gripsholms slott finns bara en kort ekonomisk summering i Landsboken och resten i verifikationsbandet.

Här kommer de som varit fångar någon del av 1760 på Nyköpings slott utifrån förteckningen i landsboken för år 1760.

  • Erik Svanberg, Ånga, Svärta. Från årsskiftet till 8 september.
  • Erik Olsson i Helgesta, Från årsskiftet till 24 april.
  • Gifta hustru Brita Nilsdotter, Hintzens krog (Nyköping). Från årsskiftet till 24 april.
  • Vargeringssoldaten Lars Egellström, Egla rote, Bärbo. 12 dagar vatten och bröd.
  • Gardessoldenen Anders Nyström eller Wikström (ja det står faktiskt så). 5 dagar.
  • Ertappade drängen Jöns Persson. 21 mars till 17 april.
  • Lotsdrängen Niclas Larsson från Femöre, S:t Nicolai. 2 april till 23 december.
  • Gifta torpare Olof Larsson, Uggelstugan, Runtuna. 2 april till 8 maj, 10 maj till 15 oktober samt 13 november till 15 november. På vatten och bröd mellan 16 oktober och 12 november.
  • Gifta hustru Ingrid Ersdotter, Uggelstugan, Runtuna. 2 april till 8 maj, 10 maj till 15 oktober samt 13 november till 15 november. På vatten och bröd mellan 16 oktober och 12 november.
  • Dess späda barn, Uggelstugan, Runtuna. 2 april till 15 november.
  • Skeppare Jonas Lindström. 24 april till 23 december.
  • Kvinnspersonen Märta Eriksdotter i Risinge soldatstuga, Julita. Vatten och bröd 11 maj till 22 maj.
  • Gifte drängen Erik Eriksson, Berga, Julita. 15 maj till 3 juni.
  • Drängen Jöns Persson, Eka, Bogsta. I juni 12 dagars vatten och bröd.
  • Kvinnspersonen Anna Nilsdotter, Uddbergs soldattorp, Hyltinge. 5 till 18 juni.
  • Kvinnspersonen Ingeborg Svensdotter. Från 2 juli till 15 juli.
  • Vargeringsryttare Erik Jonnsson, Stavstugan, S:t Nicolai. 14 augusti till 7 november.
  • Lars Eriksson, Ovankil, Julita. 20 augusti till 26 augusti samt 31 augusti till 15 november.
  • Lås- och smedsålderman Rånge. 21 augusti.
  • Stockmakaren Hyllegren. 21 augusti.
  • Gardessoldaten Johan Philipp Sonnenschein. 20 augusti.
  • Port Chaise bäraren Anders Tiberg. 21 till 23 augusti.
  • Gifte dräng Olof Larsson i Övervalinge, Stigtomta.  24 dagars vatten och bröd.
  • Vargeringsbåtsmannen Anders Råbock. 15 till 16 september, 30 september till 1 oktober samt 6 november till 23 december
  • Fabriksarbetaren Anders Jacob Sell. 6 till 8 september.
  • Smed Anders Hässelgren, Nynäs. 14 oktober till 15 december samt 20 december till månadens slut.
  • Anders Andersson, Bjurstorp, Stora Malm. 20 till 22 oktober.
  • Hantlangare Gustav Gyllenborg. 25 till 26 oktober.
  • Kvinnspersonen Ingrid Nilsdotter, Hagby, Lunda. 15 november till 29 december. Varav 28 dagars vatten och bröd i december.
  • Dräng Sven Ersson, Ramsta, Husby-Oppunda. 22 november till 23 december samt 31 december.
  • Kerstin Jonsdotter, Floda. 27 november till december månads slut.
  • Vaktkarlen Jöns Berg, 26 december till årets slut.

 

Präster i släkten

Förr eller senare dyker man på dem i sin släktforskning, männen som låtit sin tro prägla Johan Johansson Aureller d.ä Olof Aurivillius Barbro Cassiopæa (2)sitt yrkesval. För en sekulariserad person född i den senare halvan av nittonhundratalet kan ett sådant yrkesval verka främmande. Det man får tänka på är att de flesta av dessa förfäder växte upp och verkade i ett samhälle där tron på gudfader, hans son och den heliga anden genomsyrade livsföringen hos både landsbygds- och stadsbefolkningen. Man ska inte heller sticka under stol med att socknens präst hade en maktposition och att rollen öppnade vägar för att på några generationer avancera från fattiga bönder till mer framgångsrika och mer välavlönade positioner inom det militära, staten eller näringslivet. Man kan självklart också se exempel på det motsatta där prästbarn  gör en klassresa nedåt till arrendebönder, torpare och drängar. Inte alla präster hade det så gott ställt, de kunde vara av vitt skilda orsaker som av egen förskyllan, för att de drack eller på annat sätt misskötte sig, blivit sjuka eller för att de förestod en fattig församling eller några andra olyckliga omständigheter.

Här nedan följer en förteckning över de präster jag har i min antavla, uppdelade per stift. Successivt kommer jag skapa klickbara undersidor för respektive person. Men du är redan nu välkommen att höra av dig om du hittar någon gemensam prästana så kan vi utbyta kunskap om dem.

Förkortningarna nedan Kh= kyrkoherde, Ko=Komminister. Varje präst är enbart redovisad en gång även om de verkat i två olika stift.

 

Stockholms stift

Erik Hwiit Matthiae (-1591)

KH 1563 Finska församlingen, Stockholm

KH 1564 Skepptuna

 

 

Uppsala stift

 

Johan Aurivillius (-1689)

Konrektor Stockholms Trivialskola

KH 1688 Harmånger

 

 

 

Jonas Simonis (-1584)

Riksdagsman

…1535…Ljusdal

 

Olaus Aurivillius Christopori (1603-1668)

Rektor Uppsala

Riksdagsman

Ko 1629 Uppsala

Kh 1636 Knutby

Kh 1646 Vendel

Kh 1648 Gävle

 

Petrus Cassiopaeus Thomae (-1640)

KH …1593…Lunda

KH …1593 Skepptuna

 

Simon Tjärpe

…1510…Ljusdal

 

 

Västerås stift

 

Andreas Olai Kaerrboensis (-1647)

Hjälppräst 1612 Folkärna

Ko Folkärna

 

Birgerus Irestadiensis Johannis (-ca 1563)

Riksdagsman

Ko Västerås

Kh …1543…Dingtuna

Kh 1548 Mora

 

Daniel Engelbertus (Terserus) (1564-1629)

Kaplan 1602 Leksand

Kh 1609 Torsång

 

Ericus Björkstadiensis Magni (-1667)

1614 Västervåla

 

Ericus Matthiæ Rosenlund (-1652)

Ko 1619 Västerfärnebo

Kh 1633 Fläckebo

 

Isac Lexander Olai (1540-1628)

Riksdagsman

Kh …1577 Fläckebo

Kh 1588 Västerfärnebo

Kh 1602 Orsa

 

Johannes Moreus Birgeri (ca 1560-1627)

Riksdagsman

Ko 1587 Lundby

Ko 1588 Stora Tuna

Ko 1601 Älvdalen

Kh 1609 Älvdalen

 

Laurentius Helsingius Beronis (-1603)

Riksdagsman

Ko Bollnäs

Odensvi

…1575…Österfärnebo

Kh 1586 Älvdalen

Kh 1601 Stora Kopparberg

 

Laurenti Elfvius Petri (1624-1696)

Riksdagsman

KH 1658 Älvdalen

KH 1671 Orsa

 

 

Laurentius Widichini (1546-1599)

Ko 1563 Bro

Kh 1573 Bro

 

Olaus Angermannus Andreae (ca 1522-1607)

Riksdagsman

Ko 1552 Stora Kopparberg

Kh 1564 Västerfärnebo

Kh 1576 Mora

 

Olaus Hedemorensis Petri (-1616)

Ko 1576 Rättvik

Kh 1608 Bro

 

Petrus Sudermannus Laurentius (ca 1587-1657)

Riksdagsman

Ko 1619 Älvdalen

Kh 1628 Älvdalen

Kh 1644-1651 även Idre och Särna

 

Petrus Johannis Svedviensis (1603-1688)

Ko 1634 Västervåla, Kh 1654 Västervåla

 

Widichindus Broensis Laurentii (1581-1642)

Rektor Köping

Kh 1615 Bro

 

 

 

Widichinus Grengius Johannis (1491-1574)

Riksdagsman och bergsman

Kh …1539… Söderbärke

Kh 1543 Munktorp

 

Linköpings stift

 

Bartholdus Nicolai Duraeus (1598-1633)

Ko …1619… Kristdala

Kh 1629 Kristdala

 

Jonas Petri,

Kh 1555 Varv och Styra

 

Laurentius Jonae (-1636)

ko 1593 Varv och Styra

kh 1610 Varv och Styra

 

Nicolaus Christophori (ca 1550-1629)

Kh 1582 Kristdala

 

 

Suno Lönebergius Nicolai (1576-1662)

Kh Lönneberga

 

Växjö stift

Atte

Underhäradshövding

Kh..1363-1395… Värnamo

 

Birgerus Petri (-1602)

Kh Åsenhöga

 

Erlandus Nicolai (ca 1570-1631)

Kh Femsjö

Holgerus Moringius Sunois (- ca 1624)

Ko 1590 Kalmar

Slottspredikant 1593 Kalmar

Kh 1596 Dörby

Kh 1603 Ljungby

Kh 1612 Torsås

 

Ingellus Petri (ca 1560-1630)

Ko 1593 Stenberga

Kh 1603 Näshult

 

Käbbo Birgeri (ca 1510-1584)

Riksdagsman

Kh 1566 Näshult

 

Käbbo Ingelli (-1653)

Kh 1635 Näshult

 

Luleå stift

Andreas Dominus (-ca 1507)

kh …1499…Skellefteå

 

Andreas Olai (1512-1569)

ko 1531 Skellefteå

kh 1540 Uppsala heliga trefaldighet

kh 1544 Skellefteå

 

Ingelbertus Olai (Helsingus) (-1602)

Hovpredikant

Riksdagsman

Ko 1550 Umeå

Kh 1661 Luleå

Kh 1563 Leksand

 

 

 

Brott och straff – fångarna på Gripsholm 1745

I min jakt på Catharina Nilsdotters öde som arrestant på Nyköpings slott kom jag också över en spännande förteckning över de som tillbringat tid som fångar och arrestanter vid Gripsholms slott. Jag antar att man hamnade i  antingen Nyköping eller Gripsholm beroende på vilket härad  i Sörmland man stod anklagad/dömdes i.

Förutom en förteckning över fångar och arrestanter finns en förteckning över vilka som ”påslagits järn och bojor”. Där finns för vissa kompletterande information (inom parenteser) om varifrån de kom eller deras brott. Personer märkta * finns i den särskilda längden.

img_20170530_181802250.jpg

Förteckning på de fångar och arrestander som vid Gripsholms slott hafva suttit i arrest och hvad till dennas underhuld uppgådt af fångmedlen från och med den 1 maj 1745 till 1 maj 1746 (Länsräkenskaper, Södermanland, 1745, Vol 209, sid 5427-5429)

drängen Olof Pärsson* (från Torpa) njutit ifr och med den 1 maj til och med den 11e dito då han till tinget fördes är 11 dagar 1:12

Ankom d 15 mah hvarifrån han njutit till den 15 nov bägge inclusive, då han till dödsstraffes ungangående avfördes är 185 dagar å 4/. 23.4 Silvmnt 24:16

Avsked sold Per Holm* njutit från och med d 1 maj till den 11 do då han till tinget fördes 11 dygn. 1:12

Dito vid återkomsten ifrån och med den 15de till och med den 27 augusti vilken dag han bortfördes är 105 dagar. A 4% 13.4 14.16

Tidelagaman Per Johansson* njutit från med den 1 maj till och med de 4de då han fördes till tinget, är 4 dagar, a 4 16

Återkom d 9de hvarifr han njutit till och med den 6 okt då han afsändes är 152 d a 4% 19:- 19:16

Jan Jacobsson njutit från med den 1 maj till och med de 22 juni är 53 dagar a 4% 6:20

Kvinnsperson Annika Jansdotter* njutit från med den 5 maj till och med den 21 aug då hon avsändes är 109 dagar a 4% 13:??

Hustrun Marina Jansdotter* njutit från med den 19 juni till och med den 21 aug då hon avsändes, är 64 dagar. A 4% 8:-

Soldaten Jan Blom* njutit från med den 22 maj till och med den 10 juni då han till tinget fördes, är 30 dagar. A 4% …3:24

Återkom de 24 dito med vilken han njutit till och med den 22 nov då han bortfördes om 152 dagar, a 4% 19:-

Soldaten Olof Wessman njutit från med den 22 maj till och med den 17 sep då han avfördes, är 119 dagar, a 4%

Bonden Jan Olofsson * (från Öja) njutit från med den 14 juni till och med den 20 dito då hön första gången till tinget fördes, är 7 dagar, a 4%

Återkom den 24de för vilken daga han till och med den 20 nov då han andra gången till tinget fördes är 150 dagar a 4% 18:24

Därifrån återkom den 24:e med vilken dag han njutit till och med den 4:e februari 1746 då han bortfördes är 74 dagar, a 4% 9:80 26:??

drängen Erik Eriksson njutit njutit från med den 15 majtill och med den 5 maj, är 5 dagar, a 4%

dito på vatten och bröd a 2%

Oförpassade Per Larsson njutit från den 3 maj till och med den 7:e, är 5 dagar, a 4%

Skarprättardrängen Magnus Palm njutit från med den 1 maj till och med den 20 då han avsändes, är 20 dagar, a 4%

Skräddaren Carl Lindberg 20 dygn vid vatten och bröd a 2%

Kvinnspersonen Annika Andersdotter do 12 dagar a 2%

Avskedade soldaten Falck för lönskalägen 14 dagars fängelse a4%,

Kvinnspersonen Brita Matsdotter med sitt lilla barn njutit från med den 25 juli till och med den 6 aug , är 13 dygn, a 6%

Artilleri trumslagare Anders Edberg njutit från med den 27 juni till och med den 10 juli är 14 dagar, a 4%

Bonden Anders Andersson ifrån Viby , 14 dagar vid vatten och bröd a 2%

Drängen Olof Nilssons dagl dito a 2% , summa 16

Tjuvkonan Brita Stina Albom* njutit från med den 6 decemb till och med den 15 dito då hon avvek, är 10 dygn, a 4% 1:8

Intterimsavskedade sold Abr Rolin och Jan Clarin med hustru och dotter, 4 personer ifrån med den 17 nov till och med den 5 dec då de avfördes , är 19 dagar, tillsammans 76 dagar a 4% 9:16

(Tidelagaren) Sold Zach Bucht* njutit från med den 22 okt till och med den 20 nov då han till tinget, fördes är 29 dagar, a 4% 3:20

Dito återkom d 23de med vilken dag han till och med den 30 april 1746 är 159 dagar a 4% 19:28 23:16

Soldat vid Överste Hamiltons regemente Jonas Lundin* njutit från med den 21 feb till och med den 4 martij då han rymde, är 12 dagar, a 4% 1:16

Soldaten Lars Zetterman *njutit från med den 27 feb till och med den 30 april 63 dgr a 4%

Carl Holm 8 dagar vid vatten och bröd

Pigan Kerstin Andersdotter dito

Avsk sold Anders Wång do 4 dagar

Båtsmännen Berg och Häll 8 dgara hvardera med vatten och bröd a 2%

Torparen Gissle Mattsson för stöld njutit från med den 5 april till och med den 30 april, är 26 dagar, a 4%

(Ladugårdspigan Maria*)

Summa 216:64

Gripshoms Slått den 30 April 1746 / Mathias Fahl?qvist

* Även skrivna i en förteckning på fångar vid Gripsholms slott som uti arrest stuttit och för deras brått och missgärnningar av påslagits järn och bojor år 1745. Kompletterande uppgifter från denna längd inom parenteser på berörda personer. (sid 5431)

Brott och straff – Klockarhustrun som åkte dit

Jag har tidigare skrivit om Catharina Nilsdotter Granberg, klockarhustrun i Lilla Mellösa i Sörmland. Hon växte upp i Floda, levde som änka i Stora Malm, tjänade piga i Stockholms när hon gifte sig för en andra gång och bodde sedan nära femton år i sockenstugan i Mellösa by. Men en liten notis i mantalslängden för 1746 har länge kittlat fantasin. ”Hustrun i arresten på Nyköpings slott”.

Catharina Nilsdotter Granberg i arresten på Nyköpings slott MTL

Varför var hon där? Vad hade hänt? Med min vanliga otur så saknas domboken i häradsrättens arkiv mellan 1708 och 1774 och de renoverade domböckerna saknar avskrift för två av tre ting under 1745 för Villåttinge härad. Och nej något mål där hon nämns finns inte med i det enda tingsprotokoll som är bevarat. Vad finns då kvar för källor för att kunna få någon klarhet i vad som hände? Jo saköreslängden skrevs i en extra kopia och lades bland länsräkenskaperna.

Finns den bevarad? För att ta reda på det styrde jag kosan till Riksarkivet som förvarar Kammararkivets exemplar. För den som lönearbetar är det mer eller mindre omöjligt att ta sig dit på sin fritid, med öppettider 9-16 och beställningsfunktionen stängd mellan 12 och 13, varken sovmorgon, lunch eller smita lite tidigare från jobbet är möjliga alternativ för att få upp något från arkivets gömmor. Nåväl idag slutade jag så där tidigt att kollegorna tittade på mig och undrade om jag var sjuk.

Väl på plats kikade jag i registret och chansen att saköreslängden finns kvar är stor, i något av de två bevarande verifikationsbanden för året i kammararkivets exemplar. Då arkivet en gång i tiden råkade ut för en brand räknas ett av banden som  så skadat att det ska stå kvar i hyllan till tidens ände utan att någon får titta i den innan dess.  Nåväl, jag beställde in det andra bandet och bladade mig försiktigt igenom den mer än halvmeterhöga boken, det fanns mycket spännande kvittenser och längder i boken men inga saköreslängder.  Man skulle kunna säga att oturen fortsatte vara på min sida. Men ni känner säkert till ordstävet ”Efter regn kommer solsken” och det är fallet denna gång. För ungefär mitt i det stora verifikationsbandet finns ett gäng olikstora lappar som alla är undertecknade ”Nyköpings slott” och som beskriver ett antal personer som transporterats till slottet och dess arrest eller därifrån. Hjärtat slår lite snabbare och så plötsligt efter några sidors bladande bland alla okända brottslingar så dyker min Catharina upp. Och plötsligt är den otillgängliga saköreslängden ingen att gråta över, jag har hittat en källa som garanterat ger mig mer kunskap en en enstaka rad i en saköreslängd.

Klockaren i Mellösa Petter Stenberg hustru Karin Nilsdotter som inte allenast af åtskilliga Mellösa kyrka tillhöriga saker som henne varit anbetrodda, utan och i sakristian så därav såsom och penningar uti en där stående så kallad fattig kubb stulit, utan också under Tionde Boden i berörda socken borrat hål på botten av säd uttappet, med vad som annat henne angivit och bekänner,och därför vid nyligen överståndna sommarting med Villåttinge Härad dömd blivit, varder härmed till Nyköpings Slotts arrest insänd, Att däri förvar hållas till dess kunglig majestät av Riksens Swea Hovrätt angivande häradsrätten sitt utslag över Karin Nilsdotter underställt, sig över utlåtande månde. Tingsstället Flen den 8 juni 1745

På ämbetets vägnar Carl E Grevesmühler

Slottsvaktmästaren Ramfelt beordras att antaga och under säkert fängsligt förvar här på slottet kvarhålla på andra sidan nämnda hustru Karin Nilsdotter,till delades samma vanligit fångeunderhåll ifrån av med denna dagen i Nyköping slott den 10 juni 1745

Edward Planck

img_20170530_181348304.jpg

Vi får alltså reda på att Karin som klockarhustru haft ett visst förtroende rörande förvaltningen av kyrkans egendom, men bestämt sig för att istället se detta som någon hon fritt kunde förfoga över. Mest utstuderat är förstås det påhittiga att borra hål i tappen i tiondeladan för att kunna hämta ut en del av prästens säd för egen bruk.

Vad hände sedan med Karin? Kom hovrätten med ett utslag? Det vet vi inte. För innan det var avgjort så avlider Karin på slottet. Vad som är dödsorsaken vet vi inte, men man kan ana att även om Karin uppfattat sina omständigheter som så påvra som klockarhustru i sockenstugan att hon behövde dryga ut inkomsterna med kyrkans penningar och säd så var livet som arresterad på Nyköpings slott desto påvrare. Efter en kall vinter i en mörk och rå fängelsecell kan man ana både undernäring, kraftiga förkylningar och lunginflammation som bidragande till dödsorsaken.

Som här nämnda hustru Karin Nilsdotter idag här på slottet blivit död, alltså kommer hennes underhåll med denna dagen att upphöra. Nyköpings slott den Tjugonde och Sjätte Marti 1746.

Edward Planck

img_20170530_181431416-e1496175116911.jpg

Ännu en gång visar sig det vilka spännande historier som finns i  våra arkiv i det odigitaliserade materialet och som bara ligger och väntar på att bli upptäckta. Med hjälp av lite mer udda källor som lysningssedlar, mantalslängder, generalmönsterrullor och länsräkenskaper har jag alltså lyckats skapa mig en bild av min anmoders liv från vaggan till graven där de vanliga böckerna ur kyrkoarkivet bara kunnat ge en liten del och som varken hade kunnat ge mig svar på var Karin växte upp eller var och när hon dog.

Gratis är gott för kvaliten och ny layout på antavlor

På nätet kan man som bekant hitta det mesta. Förutom de som lägger upp sina släktträd på amerikanska betalsiter och tror att jag tänker betala för att kika på deras hemligheter. Om betalningen gick till de som lagt tid på att forska fram träden vore det ju en sak, här går det istället till bolag som tjänar multum på att sprida dåligt kvalitetssäkrad information. Gratis är som sagt gott och det ger också möjlighet för andra att kompettera och korrigera. För alla har vi väl begått misstag i släktforskningen, gjort antaganden, litat på amerikanska släktträd, läst fel och så vidare. Då är det bara att erkänna att det blev fel och ta nya tag.

Med 777 kända anor på pappas sida sprida på 20 generationer och 1946 förfäder och förmödrar på mammas sida fördelade på 58 generationer (nä varken Adam och Eva eller Tor och Oden är med i mina träd…) så behöver man också skapa överblick. Därför blev jag glad över det gratisprogram TreeSeek  som kan skapa antavlor i nio generationer  i solfjädersform. Det är bara att laddda upp sin GEDCOM-fil från tex Disgen och vips så har man ett snyggt layoutat träd.

Jag vet att även Geneanet.com har möjligheten men där är stegen mellan att laddda upp en fil och få fram en färdig tavla fler och dessutom riskerar man att få ful layout där texter förkortas mitt i ord.

Inom kort kommer jag lägga upp dessa tavlor på bloggen för allmän beskådan under menyn Antavlor.

DNA forskning ger (o)klara besked om fars släkt

Att släktforska har varit en mångårig sjukdom, skoven är så täta att man måste prata om något kroniskt . Min mormors kusin Rune påbörjade kartläggningen av mormors mors släkt och mamma interjuvade sin farfar, dessa båda ansatser var en bra start på min forskning och det kanske är något som ligger i generna, att vilja veta mer om sina anor. Något som också är genetiskt är just vårt DNA. På pappas sida finns det ett gäng okända fäder så jag beställde ett autosomalt DNA-test från FTDNA som pappa fick ta. Därefter började en lång väntan på att få testresultaten och nu börjar jag tro att jag blivit multisjuk, DNA-släktforskandet verkar också ha bli kroniskt. Fler DNA tester är på gång och jämförandet av DNA-träffar tar aldrig slut eftersom nya träffar dyker upp nästan varje vecka.

Spår av farfarsfars prästsläkt?

Hur har det gått då? Än så länge har jag bara kunnat bekräfta personer på min farmorsmors  och farfars mors sida, dvs sidor utan okända eller osäkra faderskap. Men skam den som ger sig. Jag har några preliminära resultat som jag klurar på från min farfars fars sida. Om de skulle stämma har jag säkrat upp ett gäng anor till 1600-talet på kromosom två. Att jag ändå känner mig rätt säker på det hela är att det på samma kromosom direkt efter varandra förekommer träffar som kan härledas till olika anor i samma släktgren. Eftersom DNA ärvs i kluster skulle det vara möjligt att dessa DNA-delar hängt med under många generationer utan att splittas. Visserligaren är de västmanländska prästsläkterna väl inavlade men det gäller ju också att ha rätt kombination av dem för att detta mönster ska kunna uppstå. Det gäller också att ha en bra ”ingång” från idel ädel arrendebönder, torpare och drängar till prästsläkterna. Denna hittar man på farfars fars sida i Barbro Aurivillia som i sitt andra äktenskap gifte sig med brukspatronen Anders Hirschman, paret slutade sidan dagar som bönder på Salfors i Simtuna. Deras ättlingar blev  därefter bönder, torpare eller sockenhantverkare. Barbros anor går att spåra lång tillbaka och det som inte utgörs av prästanor hör istället till släktkretsen SvinhuvudStjerna. En svindlande tanke som vore spännande om den gick att belägga!

Spår från farfarsfars släkt 20160312

DNA ger spår av ännu äldre anor

Förutom de avlägsna potentiella anträffarna får man också reda på lite kring det etniska ursprunget. FTDNAs analys kallas ”My origin” och de andra tjänsterna på nätet har andra funktioner och beräkningar för samma sak. Resultaten blir lite annorlunda och det sätter ju fart på fantasin. FTDNA har nyligen ändrat sin beräkning och det gör att man plötsligt får lite andra resultat.

Pappas My origin FTDNA

FTDNA-s analys av etniskt ursprung, äldre version. Den största andelen är 82% Skandinavisk, 11% finsk-nordsibirisk och 4% väst-centraleurope till det kommer 3% central asiat. Spännande, men kan de tre procenten förklara pappas och farmors släkt mycket mörka drag. Jag hoppas kunna övertala några av mina fastrar och farbröder att också ta ett test för att bättre täcka upp farfar och farmors genpool och se om jag hittar några starkare spår hos dem.

MyOrigin Gösta Nya 20170418
FTDNA-s analys av etniskt ursprung, nyare version. Den största delen är fortfarande Skandinavisk, som har ökat till 95%, det finska är plötsligt mindre än 2%, det väst-europeiska och det centralasiatiska har försvunnit helt. Istället har Västra mellanöstern och Nordöstasien dykt upp med mindre än 2% var.

DNAland Pappas Etiska karta 2016april

DNA-lands Ancestry map ger 70% Nord-central europe (orange), 27% finsk (gräsgrön) 2,7% nordslavisk (mintgrön) och 1,1% italiensk. Alltså ytterligare än variant av etniskt ursprung

Ursprungsbefolkningen lever kvar i våra gener

Det autosomala DNA testet ger också en indikation om vilka av de grupper som koloniserade Europa man tillhör. Här får man reda på hur stor del av ens DNA som kommer från

Forntida ursprung Gösta 20170418

Jägar-samlare (WHG), de första folk som koloniserade Europa för kring 45 000 år sedan står för nära hälften av pappas DNA. Släktens mörka hår och bruna skin kanske är arvet från ursprungsbefolkningen mer än de lintottar som kom invandrandes senare.

Efter den senaste istiden för 7-8000 år sedan kom nästa invandringsvåg av personer som introducerar jordbruk. Dessa bönder kom från mellanöstern, med dem påbörjas den neolitiska stenåldern. Bland annat kan man spåra ismannen Ötzi till detta folk. Till 38% finns deras DNA hos min far.

Under bronsåldern ca 4000 år före vår tideräkning dyker så nästa folk upp ”metall-invaders”, Vilka dessa var tvekar man lite kring, var det Yamnaya-folk eller ”stäppfolk” som stod för migrationen? Att de var skickliga på hästryggen och kom med hjulet är bevisat, att de också kom med våra indoeuropeiska språk är troligt. De förknippas med den snörkeramiska kulturen men också med klockbägarkulturen. Deras påverkan på Europa var stor, men det genetiska avtrycket var mindre. För pappa är det endast 13% som kommer från dessa senare forntida invandrare.